hepphepp...

Jo då, jag lever...har inte blivit mkt till klottrande här eftersom vi legat sjuka i omgångar & varenda gång man smygit sig till burken för att klottra...så kom visst det berömda hjärnsläppet morr...
Jag har diktat ihop sååå många klockrena inlägg i skallen...gjort minnesnoteringar (ja, med samma döda skalle uppenbarligen) och sen...BLANKT när man väl satt sig! Sen undrar man...skrev jag det där eller var det i min skalle jag diktade upp det? *S* Ja...SNURRIG är förnamnet!

Utöver det hela gick älskade plastmorfarn bort bara POFF, så man satt med gapande mun och klia sig i skallen ett par dagar...sen var det bara att sätta in alla resurser på max igen för att rodda ihop en begravning (...igen känns det som). Det är ju så mycket med det...det ska väljas platser, kistor, urnor, dikter, annonser...släktingar ska meddelas & pappren ska kollas....det ska ringas, det ska in med anstånd...boupptäckning, testamente & fan vet vad mer (har jag glömt något...det är det enda man funderar på, en såndär jobbig känsla man får när man kör checklista A4 x3 typ).
Ja, så ska man jaga tag på troligen döda advokater & spåra lagfarter oxå...tja, mitt namn e miss Marple nu mer och snart ska jag skaffa mig förstoringsglas och anlägga en najs röst när jag rider genom de norrländska skogarna i mitt sökande! Och man ska passa sig, man måste ringa "rätt" släktingar eftersom fejder är en najs inslag oxå *S*...goddamn it!

Update på mister Buddha- cirkus 7kg kärlek, fnittrande & jollrande bundle of love fiser och har börjat med smakportioner...funkar superbra. Hälsade på två 9månaders grabbs & till min chock så skilde det typ 10cm mellan han & de stora pojkarna??? Ursäkta mig, men vad är det man närt vid sin barm...odlat under naveln?! Kommer han bli en gremlins om han skulle käka efter 12 slaget, eller?!
Mödrarna till gossarna blide förvånade när mitt lejon kunde sitta i matstol redan & gillar att sitta själv, eftersom det gjorde inte deras förrens 5-6mån och ja, hans kilon fick ögonplopp dom med. Men alla barn är ju olika snabba med allt, ena av deras grabbar lär gå vid det här laget medans den andra knappt kryper, min stora herre började inte gå förrens preciiis dagen efter han fyllde ett, medans jag släppte bordet & dansa över parketten redan vid 7månader (och alla trodde jag va en docka...mmm..jodå, så bedårande & liten...nu är man kärring va *S* glansdagarna e över & ingen tycker man e jordens mirakel för man kan springa med barnvagn, eller jonglera med barn på höft...)

Happs...det får väl duga för tillfället, uppdaterar när jag slutat dribbla listor istället för att sova, slipper bli väckt kl7 på morgonen för stora herrn slarvat bort nycklar & liten tog över väckningen vid 8. Idag va jag snygg...blodsprängda ögon, håret på ända...minimal sömn och skulle sitta & planera på begravningsbyrån...KAFFE säger jag bara...KAFFE hade jag inte ens fått i mig & som bekant funkar jag INTE då! Satt väl mest å pilla navel, försökte få en klar tanke UTAN att rulla med ögonen & försöka blasta igång skallen...torka dregelsträngar på mig själv typ hahaha. TRAGISK syn...men som tur är kan man ju gå under "nedbruten av sorg & småbarnsmorsa,klart hon ser ut som ett vrak"...mycket effektivt!

Go natt på er...nu ska jag vältra mig likt en döende valross i min säng och portförbjuda alla små fötter...jag ska SOVA ut!

Dag 2, kampen om makten & madrassen...

Japps, tro på fan om lille herrn inbillade sig att han skulle förvandla mitt liv till insomnia especiale...dra mig baklänges för 17!

Åter igen i gryningen vaknade lilla vampyren med ett missnöje sällan skådat, sparkade på en & blängde uppfodrande...vrålade en rätt i örat så man numer kan kallas totalt stendöv?! Inget hjälpte...inte tuttande, blöjbyte eller vaggande...I was left alone...

Ehum...en lätt groggy morsa gav onda ögat tillbaka och ett vagt hot om bomma arlafabriken, gå i strejk liksom! Detta uppskatta lille herrn inte alls...här var det him and him alone som styrde & ställde, han skulle topprida minsann trots att han inte ens nådde byglarna va! *FNYS* tog min medvetslösa skalle i besittning och tvingade den på ON läge...funderade ut hur vi nu skall vända på steken, det här funkar inte...fula ovanor vill vi icke odla, danke!

Så vad gör man med kids, när de är bångstyriga?! Jo, man "jävlas" tillbaka med att trötta ut dem så de inte vet vad de ville från början *develish smile*. Sagt & gjort...fram med filtarna till golvet, nu skulle liten få träna på andra muskler än stämbanden!!! Han gjorde sina tappra försök till att krypa, troligen tänkte han gömma sig under bordet för att illtjuta tills man svimma av skräck, eller någon annan diabolisk plan...för han kämpade verkligen & blev helt svettig & lätt röd av sin ansträngning!

Plan B i mammas bootcamp: Stäng av hjärnan & låt den gå i spinn akompanjerat av orden tra la laaaa medans liten tjuter missnöjd, eftersom det inte gick att finta av han med vare sig en stund som BH-häng eller ens ljuddämparen aka nappish! Han började märka att det funkade inte, det blev ingen svettig morsa med villt stirrande ögon, hans plan hade gått åt fanders...så han tystnade och blängde medans han funderade på sin plan B!

Då övergick jag raskt till PLAN C as in "cancel the baby and take control" mood...här snackar vi om sekundrar, det gäller att vara snabb & inte ge bebben en minut att sätta på GAPA knappen igen! Jag gurglade, lekte tittut and so on...visade upp lite leksaker för att overloada hans lilla hjärna med intryck *S*...and then...the grand finale: På med mobilen...bläddra bland låtar tills hans favvo dök upp och vips så slöt han ögonen och tvärsomnade!!!

Så där ja...don´t mess with mama, säger jag bara...nu har jag fått sova en stund & liten sussar vidare mohaha! Så kan det gå när små missnöjda mistlurar tror sig kommit på en plan att hålla mamsen fånge i no-sleep land! Tog visserligen några timmars lallande...men jag vann...JAG VANN hahaha! Goddamn om han tror sig fortsätta på sin evil väg, förhoppningsvis så har jag fintat av lille herrns planer och imorgon så är allt som vanligt igen?! *hoppashoppas*

den första slitna dagen...

Idag upplevde jag för första gången sömlös förvirrad morsa-dagen *s* & inte har det förändrats direkt under dagens lopp!

Började med att vi skulle till ögonkliniken i gryningen så klart...bara för det så sov lilleman med ena ögat öppet typ, låg hela natten & drog mig i håret, buffade & bökade...vaknade för minsta lilla, räckte med att man rörde på lilltån typ, så körde han mistluren?! Eller så fes han så man vakna av odören hahaha...fy vad han börjat stinka!

Jaha...man sov typ 2timmar maxat innan det var dax att höra alarmet gå igång & raffsa sig upp ur sängen med grus i ögonen & håret på ändan. Man får vara glad att det var ungen man packade ner i vagnen & inte ett gosedjur om vi säger så...för så pass funkade min hjärna! (När läkaren fråga hur gammal han var...så bara öööh...asså...öööh hm..amen 6 veckor...eller...öööh jo!)

Så klart ska de droppa skit i ögonen på han...fick vänta 45min på att det skulle verka, så vi fikade...gud detta kaffe...fick en halv livsande att funka...ville helst sova, men den fläckade soffan tilltalade inte mig direkt & jag såg minsan en saltgurka på golvet under bordet, så det var uteslutet (eftersom jag troligen skulle glida av soffan dreglandes om jag somna & vakna med sallad i håret och smulor i ögonen...). Plötsligt kolla man på knoddas & pupillerna hade tagit över ögonen...lite vampyrlooken liksom *S*!

När vi kom tillbaka till läkaren så blippa de med ljus i ögonen på liten, det var ju så man själv nästan började skela *S*...men iaf så var det ingen fara på taket...nog ser han allt, lite översynt och den här skelningen lär försvinna av sig själv, så jag får ingen liten proffessor balthasar med glasögon att hålla reda på! Han ser så rolig ut med sina utvidgade pupiller...jag garva halva dagen när jag kolla på han (troligen övertrött oxå & lättroad). GISSA hur roligt det är med en liten som är pissigt irriterad i ögonen nu & tillfälligt ljuskänslig (vampyr eller?!)?! Om han låter...? Joho då...nästan hela tiden, tar typ powernaps á 5min! Men han var tillräckligt lugn då vi fikade på stan & visa upp vampyren för killkompisen, som blev impad över hur lugn han är till skillnad från hans syrras trio de bomba!

Lyckades promenera på stans bakgator, så vi slapp klippa hälsenor & meja ner turister...mnja ungefär tills vi nådde sveavägen, då självfallet...ett busslast ASIATER droppas av mitt framför oss(?!) självfallet så gick Nikon ligan loss direkt med sina kameror...egentligen kan man undra vad de plåtar?! Svensk gatsten? Svenskt grus? Svenska dörrhandtag?! Ja, jag blir inte klok men jag saxade genom skocken snabbast fan...tänkte inte vagga mig fram i mitten av dessa små människor & deras dokumentfärd som den lilla fångade furan!

Slutligen hamna vi hemma...sonen stack till vännerna & jag dregla om att få sluta ögonen på sofflocket...RING RIIIIING...jaha telefonerna gick heta...fimpa samtal på löpande band...gnugga ner mig i en skön pose & skulle just dregla mig iväg i dvala...näe, liten sparkar på en...rycker en i håret och vill skratta & snacka?!
GAH...sov du lilla vampyrkung...än så behöver mamma en stund...men icke då, muta han med tittsen, med nappen...klappa & klia han...jag SJÖNG till och med i ren desperation (och bara det...krävs en hel del innan jag tar ton) jag körde alla trix och vad gör ungen?! Gurglar & garvar med sina superstora pupiller??? Ser så där oförskämt söt ut att man bara naaah...okej då, jag hämtar tändstickorna & peta in i ögonlocken nu då...bli inte rädd om mamsen snarkar & inte svarar men jag looovar...JAG SER DIG!

Ursh...jag e fan ta mig död, stångad, stenad...jag vill bara sova...jag kan knappt tala samanhängande längre & fullfölja en tanke (förutom SOVA sova SOVA sova). Hoppas det där klegget rinner av ögonen så mastro kan sova LÄNGRE än 5 minuter! Så...nu ska jag inta pose stångad och dumstirra ut i luften medans min hjärna åtminstonde sover *S*!
Inte kul...ser ut som en sliten rugguggla nu...precis så där som alla morsor ska se ut under de 37 lagren av smink eller nått... ciao...gonatt...me dunstar nu & HOPPAS på att surprutten vill sova på riktigt nu!

Någon är visst rastlös...

Sonen sitter med almanackan och prickar av dagar, han håller i nedräkningen stenhårt och funderar högt på vad det är han ska roa sig med när bebben väl dyker upp. Vissa kvällar suckar han och säger att han önskar den låg brevid han i soffan.

Han ligger & sniffar på magen, pratar med magen och busar....bebben & han har uppenbarligen redan funnit varandra *S*. Han petar på magen eller pratar och magen börjar dallra runt och själv kvider man till mellan varven när bebben skuttar upp med häcken rätt i revbenen eller placerar en spark så det skallrar upp till tänderna.

Själv är jag rätt så nöjd med tillvaron...visst börjar man få nog mellan varven, mest när liten sparkar sönder inälvorna av en, eller när halsbrännan står i lågor. Samtidigt så räknar man ned dagarna men känner inte samma bråska som med sonen. Man är mer så där ko-lugn, spiller som en gris på kläderna medans man använder magen som bricka *S*...försöker böka upp benen i någon skön typ "yoga pose" i ett desperat envist försök att sitta som man brukade.

Inatt var ingen rolig natt direkt, skitsvårt att somna...halsbrännan dödade, börjat få ont i ryggen för man ligger så konstigt. Bökade runt som en liten gris för att försöka hitta något bekvämt läge, fluffa kuddar och försökte peta in här & där för att få en skön pose... funkade någon minut typ.

Försökte mig på det riskfyllda LIGGA PÅ RYGG...jo då, det började susa i pallet och man kände att jaaadå...snart svimmar man, ruskade om magen och försökte lura bebben att FLYTTA lite på sig.

Vaddå "nu kommer barnet sjunka ned & bli lugnare, kanske ska ha koll om det blir för lugnt" MY ASS säger jag bara...den är mer utstuderad nu än någonsin innan, sparkarna kan få en att sjunga i facett och pipa till! Och inatt/morse så kunde jag snarare skåda små fossingar som envist trummade i sidan på en, en fot som spjärna emot.

Tror jag sovit typ...4 timmar kanske, satt som en vampyr i soffan tillslut...det gick inte att sova, jag var astrött...jag såg solen gå upp, jag zappade reklamer & tecknade filmer i ren frustration och snurrade misstänkt lik en grillad kyckling på spett. Av med filten, på med filten...fram med kuddar, kasta kuddar. DÅ ville jag bara åka in & klämma ut en melon så jag kunde få SOVA sen!

Icke då...nu är jag fullt nöjd med min snyltare, skönt att den ligger där den ska...måste ju hinna åka & köpa madrass till sängen, hitta ett nytt läckert spjälskydd utan töntiga nallar på.

Funderar nästan på lacka spjälsängen svart faktiskt, sett ett snyggt spjälskydd i grafiskt svart & vit mönster. Svart passar till allt...även till framtida vällingfläckar så det så!

Sonens ögon höll på ploppa ut när jag tänkte högt...en svart spjälsäng?! Näe, det blir ju som djävulens vagga!

Ehum...NÄ, det blir det inte alls det...det blir COOLT har jag bestämt! Och det passar finfint med min sänggavel i SVART skinn!

Varför kan inte en spjälsäng vara svart för?!

*S* Kan nästan tänka mig att köpa några plywoodskivor & nita på...måla något coolt motiv?! Varför inte?! Måste det vara vitt & gulligt eller träfärgat?! Vad är det för fel på svart?! Ska nog kolla om jag har lite penslar hemma...kanske köpa några sprayburkar för att få spjälorna jämna...hmm...?!

Hahaha...ska nog inte säga något till mamma...för hon lär ju få hjärtslag direkt *S* fast å andra sidan så är hon ju van att jag gör som jag vill & har galna idéer. Jag är ju en kreativ liten sak & lite konst på en spjälsäng är väl rätt ballt! Sen när jag blir JÄTTEKÄNDIS så kommer vaggan vara sååå grymt åtråvärd och inbringa MILJONER hahaha! Tänk på det när ni kommer skåda en svart mysko spjälsäng på blocket om några år...it´s MINE...my masterpice mohaha!