Någon är visst rastlös...

Sonen sitter med almanackan och prickar av dagar, han håller i nedräkningen stenhårt och funderar högt på vad det är han ska roa sig med när bebben väl dyker upp. Vissa kvällar suckar han och säger att han önskar den låg brevid han i soffan.

Han ligger & sniffar på magen, pratar med magen och busar....bebben & han har uppenbarligen redan funnit varandra *S*. Han petar på magen eller pratar och magen börjar dallra runt och själv kvider man till mellan varven när bebben skuttar upp med häcken rätt i revbenen eller placerar en spark så det skallrar upp till tänderna.

Själv är jag rätt så nöjd med tillvaron...visst börjar man få nog mellan varven, mest när liten sparkar sönder inälvorna av en, eller när halsbrännan står i lågor. Samtidigt så räknar man ned dagarna men känner inte samma bråska som med sonen. Man är mer så där ko-lugn, spiller som en gris på kläderna medans man använder magen som bricka *S*...försöker böka upp benen i någon skön typ "yoga pose" i ett desperat envist försök att sitta som man brukade.

Inatt var ingen rolig natt direkt, skitsvårt att somna...halsbrännan dödade, börjat få ont i ryggen för man ligger så konstigt. Bökade runt som en liten gris för att försöka hitta något bekvämt läge, fluffa kuddar och försökte peta in här & där för att få en skön pose... funkade någon minut typ.

Försökte mig på det riskfyllda LIGGA PÅ RYGG...jo då, det började susa i pallet och man kände att jaaadå...snart svimmar man, ruskade om magen och försökte lura bebben att FLYTTA lite på sig.

Vaddå "nu kommer barnet sjunka ned & bli lugnare, kanske ska ha koll om det blir för lugnt" MY ASS säger jag bara...den är mer utstuderad nu än någonsin innan, sparkarna kan få en att sjunga i facett och pipa till! Och inatt/morse så kunde jag snarare skåda små fossingar som envist trummade i sidan på en, en fot som spjärna emot.

Tror jag sovit typ...4 timmar kanske, satt som en vampyr i soffan tillslut...det gick inte att sova, jag var astrött...jag såg solen gå upp, jag zappade reklamer & tecknade filmer i ren frustration och snurrade misstänkt lik en grillad kyckling på spett. Av med filten, på med filten...fram med kuddar, kasta kuddar. DÅ ville jag bara åka in & klämma ut en melon så jag kunde få SOVA sen!

Icke då...nu är jag fullt nöjd med min snyltare, skönt att den ligger där den ska...måste ju hinna åka & köpa madrass till sängen, hitta ett nytt läckert spjälskydd utan töntiga nallar på.

Funderar nästan på lacka spjälsängen svart faktiskt, sett ett snyggt spjälskydd i grafiskt svart & vit mönster. Svart passar till allt...även till framtida vällingfläckar så det så!

Sonens ögon höll på ploppa ut när jag tänkte högt...en svart spjälsäng?! Näe, det blir ju som djävulens vagga!

Ehum...NÄ, det blir det inte alls det...det blir COOLT har jag bestämt! Och det passar finfint med min sänggavel i SVART skinn!

Varför kan inte en spjälsäng vara svart för?!

*S* Kan nästan tänka mig att köpa några plywoodskivor & nita på...måla något coolt motiv?! Varför inte?! Måste det vara vitt & gulligt eller träfärgat?! Vad är det för fel på svart?! Ska nog kolla om jag har lite penslar hemma...kanske köpa några sprayburkar för att få spjälorna jämna...hmm...?!

Hahaha...ska nog inte säga något till mamma...för hon lär ju få hjärtslag direkt *S* fast å andra sidan så är hon ju van att jag gör som jag vill & har galna idéer. Jag är ju en kreativ liten sak & lite konst på en spjälsäng är väl rätt ballt! Sen när jag blir JÄTTEKÄNDIS så kommer vaggan vara sååå grymt åtråvärd och inbringa MILJONER hahaha! Tänk på det när ni kommer skåda en svart mysko spjälsäng på blocket om några år...it´s MINE...my masterpice mohaha!