saker & ting ändras...

Liten & jag har legat däckade i en förkylning. Jag e inte den som springer till läkaren i onödan för minsta lilla, men när lille herrn sov som en stock i flera timmar utan att ens vakna för att käka och det inte gick att tutta han sovandes så tyckte jag att NU ska vi nog till farbror doktorn!

Då kom nästa mission...ringa läkare...hm, ja inte ska väl det vara okomplicerat heller. När det gäller småbarn under året så ska man ha en barnläkare...och sånna växer ju inte på trän uppenbarligen. Blev hänvisad hit & dit, så fort de hörde att det va en fyramånaders så tog det stopp direkt...hänvisad igen runt i krokar?! Ska det vara så svårt att ha EN läkare på typ vårdcentralen dit en apförkyld mor kan ta sitt lika förkylda barn och få lite hostmedicin eller så? Nä, blir roligare att fixa olika läkare & springa som den feberyra höna man är! Så jag omprioriterade...liten tog jag till barnakuten istället, orka hålla på!

Väntetiden va dryga timmen, helt okej...inte många sjuklingar i väntrummet heller som storgrina. Så kvickna liten till där i ljusrörens paradis, satt och fnittra bland rosslingar och slem?! Jaha ja...är det väl inte alltid så va, nu kommer man framstå som hysterisk oxå hahaha!

In på rummet för att vänta på läkaren, bebis blir bara piggare & piggare....fan, gråt då...visa hur sjuk du är, det här går väl inte för sig...komma in med en pigg bebis?! Så kommer läkaren, blickar på fnitterpelle och frågar vad som felas (ja, det började jag undra med faktiskt) först fattar jag knappt vad han säger, brytning...öh jag e förkyld & halvdöv utöver det hela?! Jaha finne...öh?!
Det kollades öron och allt. Läkaren vänder sig & ger mig en mördarblick: Det står att du ammar delvis? VARFÖR? *Host & snörvel* öööh? Ja...gick ju ner massa i vikt så jag fick ju slå på bromsen?! Fick en lååång lååång blick...och kände ungefär att man var en mördare typ!

Och bebis blev kär i läkaren, han fnittra, han gurglade...och var överförtjust??? Läkaren verkade lika förtjust i bebben...fast mig blängde han på...jag, den delvis ammande hemskheten! Måste vara de finska generna som slog till, aldrig har jag väl skådat dess lika..detta fnitter?! Sen skulle de ta virus-blodprov på bebbe...fick vänta, sen fick man svaret att vi kunde åka hem? Öh va...vaddå hade de tänkt låsa in oss nu oxå?!

Förr hette det pumpa mjölk i näsan då de är förkylda, nu heter det här ta en spruta & pumpa in koksalt...massor...jämt...bara köra på?! Ingen hostmedicin...bara koksalt?! Jaha ja...snart ska man väl ut i skogen och plocka örter oxå, det verkar ju vara back to basic igen?! Man ska lida ut en förkylning...inte lindra *S*!

Och jag ska nog ta mig en titt på barnläkare, se till att ordna EN som man har jämt så man slipper leka hönsfarmen och ringa runt! Men det känns lite konstigt...en läkare till mamsen, en till storebror och jahaja en till lillebror?!

Och va sa läkaren innan vi drog hem: Blir du orolig...även om det bara gått 5 min efter ni kommit hem, så är det bara att komma tillbaka igen!
Tittade på honom...jo sänare...din kompis verkade inte så sjuk när han landade bland lysrör och stetoskop...hade inte ens åkt in om han hade jollrat som en blådåre hemma, ser väl skillnad på en sjuk bebis och en sjuuuuk bebis *S*!
Syrran fnittrade...ja du, du kunde ju fått med dig en doktor hem så som sonen kvittrade. Jo visst, blivit nedblängd varje gång man närma sig vällingen va, nä tack du!

Falska barn...försöka byta fabrik?!

NO PHOTOS...NO EVIDENCE PLZ!!! IT WASN´T ME I SWEAR!!! U GOT BIG BOOPS? *dreglar lätt*

Den lille herrn...den falske lille uslingen...den lismande lilla ålen...SKÄMS PÅ DIG SÄGER MAMMA!!! Dig kan man ju inte ta med sig utanför dörrn!

Ja, vi var över hos moster...plötsligt började han kuttra...flirta...skratta...intet ont anande moster greppa tag i denna lilla charmör! Han flinade på & hicka av skratt...och så vänder hon honom mot sig för att gurgla i kapp med herrn! Å VAD GÖR HAN DÅ???

Jo, blixtsnabbt anfaller han hennes urringning, liksom fäller ihop sig på mitten...skjuter fram munnen & suger sig fast som en amöba...vägrar släppa, naglar sig fast i hennes armar, hon tjöt och jag garva!

Fyfan, vi skratta så vi grät! Sharky högg villt efter mosters behag...pissd off när jag tog han i famnen! Han stirrade som hypnotiserad på mosters barm & var asförbannad SKREK rakt ut i protest....det var så vi dog!

Jo då...så rumsren var den grabben...mmm!

Hädanefter så kommer samtalen gå så här typ:

-Tja, det va länge sedan! Ta med dig bebben & kom på en fika!

-Eeeh..bebben?! Jaha! Hmm...asså har du tänkt att hålla i han? (Fan vilken kupa hade hon nu då? Undrar om hon har urringat linne?)

-Eh?? Ja, kanske...hurså? (hört talas om hormonflippade morsor...fan, har hon börjat KNARKA nu oxå?!)

-Hmm...asså...vad ska du ha på dig? Har du en polo eller? (fan hon kommer tro jag e sinnes)

- *PINSAM TYSTNAD*...(nu jävlar är hon sinnes, fan ringde jag henne för?! minnesnotering-radera kossans nummer pronto) Är det polarvindar på G, eller?

-Eh?! Nä...men asså...mnja...skitsamma! Jo, jag kan väl komma en stund! (se för fan till att amma han i hissen så han somna innan vi kliver in, stannar maxat 30minuter så jag vet att tuttaren inte hinner vakna)

*ASG*...ja, min fantasi är det absolut inget fel på som ni hör! Men det var det roligaste jag sett på länge & den galna stirrande blicken...my god!!! FAN att man inte är snabb nog eller tänkte så långt... att greppa mobilen & filma "övergreppet" hahaha.

Den här herrn börjar tidigt med tuttspanandet...är det mina hot om att sluta amma som fick han att flippa ut? Hmm...misstänkte väl alltid att det var cosa nostra junior...men det här...hota att byta rattar?! *FNYS*

Första sjukdagen...och en invalid!

Ouff...Idag kan vi impa med att vi haft första dagen då liten är sjuk! Inte för att jag haft den där klassiska dagen då man själv nära på lipar efter sin egen mor hehe! Lite kinkig bebis med ögoninflamation och rossel, kanske en host här & där! Men inte mer än att man kan sjunga & dansa loss ett litet flin mellan "du vet inte hur det är när en pojke är sjuk" gnällandet!

Själv känner jag att världen snurrar en aningens mellan varven...öronen dunkar lite lätt och troligen har jag satt en potatis på tvären i halsen...jo då, något har krypit över mig med...men än så länge rinner inte snoken åtminstonde!

Stora herrn propsar på att åka till akuten! Ja, han har skadat sitt knä! Och hur han gjorde det?! Ja, medans morsan shoppa bokhyllor så var herrn ute med sin kära bmx...tappade bort mobilen, sen så hittade han den (som tur var...or ELSE) då hade den EN repa...vojne vojne, han ska cykla hem & plopp... luren gled ur fickan & i backen igen...2 hack där färgen lossnade?! Jo...så då fick herr pedant utbrott och misshandlade sin cykel och på så vis orsakade han sig knä ont!

Ringde mig för att upplysa att han troligen BRYTIT AV BENET...efter han berättat sin snyftare om hur det kom sig att han nu var invalidiserad så...mnja, tro inte att jag tyckte synd om herrn! Sparka på cykeln för han tappade telefonen?! Ursäkta mig...vaddå utbrott?! Så...jag sa helt enkelt: GUD STRAFFAR IDIOTER, SOMLIGA PÅ EN GÅNG...där fick du för du sparka på cykeln...nu vet du ju att det uppenbarligen INTE hjälper! Han garva...aaa så sa mormor oxå när jag kom hem! Vad ska man säga?!

Imorse trodde lilla herrn att knäskadan skulle funka för en sjukdag eller så...han kunde ju åka till karolinska och sen bli sjukskriven OCH få kryckor! Smart unge, men...så länge man kan gå när man tror mamsen inte ser, så är man inte dödsskadad nog! Så marsh till skolan, butter som få...jag var nära på en barnmisshandlare som tortera han...jaja as if, finns skolsyster & anser lärarna att han inte kan sitta på häcken med böckerna på bänken efter som han va så halt...så skickar de hem han! Visst, kände mig lite taskig...men misstänkte att herrn överdrev...och visst hade jag rätt!

Herrn kommer hem från skolan & ska dra vidare...spela (så hallt va?!) hemma så nära på slääääpa han benet efter sig, hoppade och körde hela showen. Tänkte jaja...sen när han stack smet jag ut på balkongen för att se om han var lika invalid när han skulle över gatan... tripp tripp med lilla rumpan...visst lite kunde man se att han var stel, men inte i närheten av det han uppvisat hemma! I WIN AGAIN...mohahaha 10 points to mama zero to the kid!

Nä, om man kanske skulle sluta amma eller så?!

Min lilla pärla...har förvandlats till en tvättäkta sharky...inte nog med att han vägrade komma ut i tid, de fick jaga ut han med ballonger & tjaffs, nu när han väl är ute så ska han ha så enorm fart på sig...han verkar tro han missat månader ute eller så!

Vart ska vi börja...hmm...för cirkus 2-3 veckor sedan kom han på att magmuskler är ett eminent vapen för att skrämma livet ur mamsen! Jodå...då kom han på att om man tar i så kan man komma upp i sittande ställning, mycket roligare perspektiv på omvärlden än att deg hänga i mamsens famn! Så herrn roar sig fnittrande att kasta sig fram i hopp om att hamna i sittande ställning, när mamsen softar i soffan...ja ni vet, fötterna på bordet & bebis i famnen stilen!

Det är ju bara det att om man inte är snabb nog & han inte kopplat att man ska sikta rakt fram så skulle han med lätthet kunna volta rätt ut på...golvet eller hamna på sniskan i soffan! Han dreglar å det grövsta...den berömda blöta fläcken på bröstkorgen är här...helst sliska vi loss några strängar på mamsens tröja...för det är så grymt snyggt med salivfläckar!

Och...mammas tuttar är till för att misshandla! Ja, ligger han inte och nyper dom så borrar han ner klorna i sidan på en så man vet att man lever. Bästa är att hans tänder verkar ha växt upp en bit redan...man ser det där najsiga vita i underkäken och det känns...så enormt mysigt är det inte när herrn kommer på att man kan gnaga med dem! Sett ett par blålila bröstvårtor förr?! Inte det?! Och sett ett par blålila fingar förr eller?!

Om det tog ett tag för mig att koppla eller?! Ja, jag hade verkligen INTE räknat med huggtänder redan...han var knappa 3 månader när folk börja snacka om att han kanske håller på få tänder, tänkte jo tjena era dårar...tills jag gapandes skådade hans nu mer vita tandkött?! Och johodå...blir det tänder & tuttmisshandel så kan herrn glömma amningen, tyvärr.

Igår fick han syn på sina fötter hahaha...asså blicken hans var obetalbar...wooohoo stopp där, vad är detta för prylar?! Sen värsta flinet & skulle försöka fånga dom...det är ju så man skrattar när man ser hans villt viftande, när han sparka med fötterna så blidde han aningens förvånad...vart tog prylarna vägen?! Förvirring?! Morsan kanske snodde dem?!

Vad mer har hänt?! Ja, kom ju på den eminenta idén att han kunde få sin första spruta innan 3månaders strecket när jag ändå var på BVC! Och herrn blev RASANDE...hade tänkt fixa mina egna blodprover...men det var bara att glömma, han skrek som en stucken gris hela vägen hem!!!
Kanske inte var den briljantaste idé jag kläckt eftersom jag skulle ut på kvällen & hade fixat barnvakt! Smarta sköterskan berätta EFTER hon gett han sprutan om diverse bekymmer som kan uppstå?! Tjaa...extra kinkig...kanske lite feber & sånt va! Amen woonderbaaar!!! Nu ska mormor få jobba hehe! Jo...svängde förbi apoteket för att köpa en flarra alvedon ifall att & bara för det alltid är bra att ha hemma.

Det var ingen smart karl de placerat i kassan på apoteket om vi säger så, inte snabb heller..han hasade fram i slowmotion:
-Hej, jag vill ha en flaska alvedon...för barn!(kul att du hitta till kassan idag)
-Öh, vad ska du ha för alvedon?
-Till barn! I flaska!!! (är du helt retarded eller talade jag otydligt?!)
-Hur mycket väger barnet?
-Lite över 6 kilo??! Hurså?!(illvrålande beibis i vagn...börjar bli lätt irriterad)
-Ja, men man måste veta vikten så det blir rätt! (smartarslad som få, han körde "I know & you don´t" blicken)
-Jaha?! (finns det familjesize på alvedonflaskan så man ska beräkna en årsförbrukning eller?!)

Så langar han fram ett PAKET alvedon??? Sånna som man petar upp i häcken??! (som jag för övrigt näst intill tycker är barnmisshandel...peta upp piller i rumpan på barn?! har bättre saker för mig än att snuska runt & försöka pricka, sen ska man väl få höra om traumatiska barndomsminnen resten av ens liv oxå "inte nog med att jag var sjuk, nära döden (har ju pojkar va*S*)...du peta piller i rumpan på mig, du usla moder" näheee tack!!)

-Ursäkta, men jag sa FLYTANDE ALVEDON!!!(ska jag ta å peta upp de där i näsborren på dig & skalla dig i disken din förbannade trögboll HÖR du inte att ungen tjuter i facett?!)

Jag trodde jag skulle explodera...ska det verkligen vara så jävla komplicerat att köpa alvedon?! Hade räknat med en blixtvisit på apoteket & rulla hem, var galet hungrig eftersom jag skulle ta fastaprover...så nada frukost & tjutande barn kan få en att flippa ut för mindre, självklart ska man få den trögaste & hörselskadade farmacepten som går att finna på denna jord!

Bad till gud om styrka så jag inte skulle hoppa över disken & slita av den lilla toffs av hår som han spart så prydligt i den halvglänsande flinten, ta av mig skon och smacka han... strypa han raklång! Å han hasade tillbaka i slowmotion innan han nappa åt sig F L A S K A N! Jaha...när jag kommer hem så upptäcker jag att den där förbannade träskpaddan inte ens lagt ned en måttsked eller spruta, jodå...hade en snygg harrang om han åter igen...riktigt hyllade hans kompetens & sånt gulligt när blodsockret är i lilltån!
Eftersom son nummer 1 är så stor så har jag inte sånna grejer kvar längre & självfallet fick liten feber & var otröstlig, så ner med han i vagnen & stövla över till syrran för att låna ett mått!

Mnjaa...hehe...sånt är livet må jag då säga!

roar mig kungligt...

Invigde häromdagen den lilla hoppgungan som jag haffat tidigare...och vi skratta ihjäl oss...lilla Leo var överlycklig, dreglade & dansade runt som en liten kråka...gurglade & tjöt tills han tvärt fick nog och skulle ut därifrån igen!

Det e ju inte precis så lätt att vare sig få in han eller ut i den där gungan & de känns lite läskiga eftersom de sitter i dörrkarmen och man är inte så tvärsäker på hur pass bra den sitter...så det får allt lov att vara en "leksak" under uppsikt känns det som! Med tanke på den tunge lille herren så lär man inte våga använda den allt för länge!

Vad mer roar vi oss med månne? Hmm...jo, jag försöker få han att stanna kvar på magen men icke då, han bara fnittrar och slår runt. Han var inte allt för frälst redan från början att ligga på mage...eller jo, det var han innan dom på BVC drog sin skräckpropaganda om spädbarnsdöd och "alltid ligga på rygg"-snack. Så när vi vände på lilla steken vande han sig ligga på rygg och plötsligt var mage en snörvlande illasinnad tillvaro som mamsen påtvingade herrn! Så gissa vem som är överlycklig då han kom på att man kan volta som en grillad kyckling istället?!

Och nu har han börjat bli farlig...lite deardevil över det hela, han vet hur man hasar runt i soffan minsann. Nu har han kommit till det stadiet att le bebbe ligger INTE alls där man la han, han ligger där han själv vill?! Och när man anklagar herrn för sina houdinikonster fnittrar han förtjust och demostrerar villigt "hopp med liten rumpa"-varianten???

Äkta BH-häng...

Här är en bild på ett äkta BH-häng...

(för er som undrar jupps det är inte en hjälm eller en mössa, det e mamsens BH)

Det e ju så liksom...man har ibland kunnat undra vad det är för knöl man har vid bröstet...kolla ner och skådat tuttaren...det konstanta bihanget i bysthållaren *S*...undra på han är stor!

Kanske inte ens behöver skaffa mössa åt han nu till vintern...bara langa av BH´n när det blåser hahaha...den verkar ju passa finfint tycker jag!?!