roar mig kungligt...

Invigde häromdagen den lilla hoppgungan som jag haffat tidigare...och vi skratta ihjäl oss...lilla Leo var överlycklig, dreglade & dansade runt som en liten kråka...gurglade & tjöt tills han tvärt fick nog och skulle ut därifrån igen!

Det e ju inte precis så lätt att vare sig få in han eller ut i den där gungan & de känns lite läskiga eftersom de sitter i dörrkarmen och man är inte så tvärsäker på hur pass bra den sitter...så det får allt lov att vara en "leksak" under uppsikt känns det som! Med tanke på den tunge lille herren så lär man inte våga använda den allt för länge!

Vad mer roar vi oss med månne? Hmm...jo, jag försöker få han att stanna kvar på magen men icke då, han bara fnittrar och slår runt. Han var inte allt för frälst redan från början att ligga på mage...eller jo, det var han innan dom på BVC drog sin skräckpropaganda om spädbarnsdöd och "alltid ligga på rygg"-snack. Så när vi vände på lilla steken vande han sig ligga på rygg och plötsligt var mage en snörvlande illasinnad tillvaro som mamsen påtvingade herrn! Så gissa vem som är överlycklig då han kom på att man kan volta som en grillad kyckling istället?!

Och nu har han börjat bli farlig...lite deardevil över det hela, han vet hur man hasar runt i soffan minsann. Nu har han kommit till det stadiet att le bebbe ligger INTE alls där man la han, han ligger där han själv vill?! Och när man anklagar herrn för sina houdinikonster fnittrar han förtjust och demostrerar villigt "hopp med liten rumpa"-varianten???