GAH!!! Nattlarmet gick visst...

*OMG* fick ett sms av min stalker nyligen som oxå är gravid...och hon ville jag skulle ringa henne omgående, hon skicka att hon blödde?!

Herre jesus...hjärtat tog en paus för en sekund?! Det där låter icke lovande...och eftersom hon inte sagt ngt till sina kids om sitt nuvarande tillstånd och när hon blir chockad så har hon svårt att uttrycka sig så fick jag agera doktor, förfråga mig om hur var när och samtliga symptom innan jag slängde mig på luren till sjukvårdsupplysningen...och hon är i v.14, den vecka då risken fortvarande är så pass stor för missfall att jag direkt fick larm i skalleponken! Sa åt henne att lägga sig och vila, så hör jag av mig med detaljerna om vad de rekomenderar...ville inte skrämma upp henne med vad jag tänkte i mitt stilla sinne!

Självfallet så ville de med tanke på hennes ålder oxå...över 40 och blödningarna att hon skulle åka in omgående för en kontroll...stackars människa, även om jag anser att hon tagit sig lite vatten över huvudet med denna graviditet och att hon velat fram och tillbaka om att behålla barnet så är detta inget man önskar någon.

Herre gud, nu kommer jag inte kunna sova...fick fan ont i magen själv av bara tanken. Och hon hade feber oxå...my lord...säg nu bara inte att det går åt skogen, hur fan ska hon då må när hon ser mig & min bula? Och varje gång vi ses så kommer hon ju inte komma ifrån vad som hänt!

Okej, nu är jag händelserna i förväg...det kanske inte alls är så illa?! Men i mina öron...att det blir uppehåll och att man sedan börjar blöda mer...låter inte så lovande alls och på sjukvårdsupplysningen frågade de om hon hade feber, det hade jag inte ens en tanke på att fråga henne innan...men sen när jag ringde upp henne så hade hon det...så jahapps...det verka va en oroväckande klang det där med febern! Fan att jag glömde fråga vad det innebar!

Folk ringer alltid mig när det krisar...ibland önskar jag dock att jag fick leva i min ovetandes lilla bubbla, sådana nyheter mitt i natten...herre gud...man blir ju helt stressad! Sa ändå åt henne att ringa no mather what time, för jag kommer ändå knappt kunna sova nu och det lilla jag kan hjälpa till med...hon är ju snäll när hon inte beter sig konstigt och vafan, sånt här vill man ju INTE vara med om alls!!!!

Det verkar som jag har en morbid radar...den senaste tiden har jag bombarderats av hemska saker om gravida, lyckats slumpa mig fram på bloggar om missfall och olika avvikelser/fel/sjukdommar som lett till missfall eller att bebisarna gått bort innan de ens fått leva ett liv. Och så idag kom dokumentären IGEN om flickan utan ansikte...herre gud...all denna tragik, det är ju så man får lust att tejpa upp magen vid örat så man kan höra minsta kluck! Tacksamt så sparkar det nu i alla fall, så man vet att pyret sitter kvar där han ska!

Tänkte på det idag när dokumentären satte igång...måste vara någon form av undermedveten oro eller gravidradar som slår igång, för innan har man inte råkat på så mycket info om det som nu och sen hennes sms till råga på allt...det är ju precis som nu stirrar man och ser massa magar på stan, plötsligt märker man olika vagnar och annat...

Hoppas det går bra för henne och att det INTE är missfall trots allt, men är det så...så får man väl se det som att något var så galet att kroppen bestämde att det inte skulle klara av livet, men det känns sjukt med tanke på att jag var med henne på nupp testet och sett bebin på ultraljudet, det såg ju ut som det skulle?! Fick en dålig känsla när vi pratade...hoppas det bara beror på min egen oro för henne och inget annat!

Skit...måste leta rätt på någon komedifilm eller något så jag får det här ur skallen...kommer ju grubbla mig fördärvad hela natten lång och för min egen mages skull så måste jag lugna ner mig lite...ska ringa henne snart och höra hur det går!