Me don´t begrip...räkna ut this?!

En sak som är förvirrande är det här med räkna veckor...jag vet inte, men jag får inget grepp om det hela. Och sedan det här plus 3...eller 5?! När man är +5 så är man på ny vecka har jag insett eftersom det sa hon som gjorde nupp-ultraljudet. I ena uträkningen är jag i vecka 17, andra vecka 16 om man ser till leveransdatum och ser jag till barnmorskans beräkning när jag ska ha mitt uljraljud i v18 så bör jag befinna mig i vecka 15 med eller utan alla plus?! *S* Fan...kanske ska föda om en timme oxå, rent av?!

Och ska man se till de här "ränka ut" kalendrarna så funkar det ju inte riktigt heller och eftersom jag käkade p-piller så verkar ju inget stämma direkt. Samt att om man haft en "period" så kan man inte bli gravid, antingen före eller veckor efter?! Och den där perioden jag hade...och pillrena jag käkat, så skulle man vart safe egentligen, medicinskt sett då och enligt barnmorskor.

Eftersom papsen jobbar utomlands så var det rätt så lätt att åtminstånde räkna ut NÄR det hela skulle ha skett...och i skolan lär man sig 5-7 dgr lever en liten simmare...sen är det kaputt! Men mina biologilektioners kunskaper kunde jag ju lägga på hyllan eller så kunde jag gå och bli religiös på direkten, för när jag var på inskrivningen så bad jag henne att kalkylera ut det där för mig hur & när min böna fick liv.

Jaha...så när hon ger mig datumet börjar jag garva...nänä det där stämmer ju inte för fem öre?! För om man räknar från den sista dag vi sågs, innan han åkte tillbaka igen och det datumet så hade det gått 12 dagar?! WTF?! Och mig veterligen så existerar det inte fler män i min kammare OM nu inte jesus är far möjligen?! Hon skratta så hon gick sönder, sen fick jag det förklarat att jupps...visst lever de så länge, men sen ska ägget klättra och fästa sig och DET kan ta sin tid serrö?!

Happs...tur det då, så det är inte en långhårig karl i sandaler som är far...va trevligt och rent så där så är det inte större mirakel än att saker och ting inte alltid funkar som det ska. Personligen trodde jag inte att jag var gravid, utan att det rent av var mina lactosallergier som fått magen att svullna till lite *S*.

Det tog mig ett bra tag att fatta det på riktigt, för att inte sedan tala om alla funderingar om hur man ska göra, eftersom jag inte alls var beredd på det just precis nu, det ingick inte i mina planer. Har fortvarande en massa strul efter bilolyckan, körkortet, sonen är stor...och att börja om på nytt kändes inte direkt som värsta smarta idén och blivande papsen bor och jobbar utomlands med lite sverigebesök då & då?! Ja, vill man ha huvudvärk så...det är lätt ordnat.

Men efter många diskutioner och tankar hit & dit, så...jahapps...vi tar det som det kommer och det kommer till våren *S*. Vad mer kan man säga?! Och eftersom jag och exet hade eget företag då sonen föddes, så...man skötte ju ändå det mesta själv och alla mvc tider gick man ju i princip själv på eftersom någon behövde hålla krogen öppen...så skillnaden är inte så stor den här gången heller.
Det är bara ännu mer planering och nu vet man ju vad som ska hända, vad som väntas...så man kan ju inte bli mer förbered än så här! (Fast skulle jag få valt, så hade det inte alls sett ut så här just nu...fast å andra sidan hade kanske inga barn blivit gjorda av ren bekvämlighet heller *L*)