Welcome miss Pingy...

*S* Ja, jag upptäckte i helgen att jag redan annamat den nya gången...den där karaktärisktiska Hej jag har en kula på magen, så nu måste jag vagga mig fram bredbent i tillvaron! Stör det dig eller?!

Jupps...den kära pingvingången har anlänt och smygit sig på mig, intet ont anande så har jag börjat vagga lite lätt?! HAHAHA...fyfan, när jag vänta sonen så var jag ju lite över 20...spatserade runt lite på stan & så gick det ett par snygga killar förbi en (ja, man e ju inte blind bara för man e gravid va), så precis när de passerade mig så hörde jag: Ey, såg du bruden...shitt hon vagga ju fram som en pingvin höhö! Jag började asgarva å vände mig om... va pingvin?! JAG?! Näää!!!

Och sen så tänkte jag på det när jag trippade vidare...ja ta mig fan, det var inte det graciöst trippande...det var banne mig en rullande gång där man vaga från sida till sida mer än att trippa fram! Så nu....återigen, ett kärt återbesök...jag är PINGY den vaggande kossan på en så kallad vild framfart, dock går det gryyyymt sakta i verkligheten då med blodtryckets hjälp, men skulle jag svimma i en nedförskacke...så passa er...för då tar jag er allihop på vägen ned hahaha

Så japps...denna gång komm vaggandet runt månad 4, sist var det månad 6 som jag hulahulade mig fram på gator & torg ;) ...men bäckenet har ju börjat roa sig lite redan nu...